Jävla fucking piss! Jag får panik! Jag dör! Hjärtat slår som fan och jag vågar inte vända mig om.

Jag sitter på övervåningen och har toaletten bakom mig. Toadörren står på glänt så man kan se in där genom en 2cm springa. Helt plötsligt känner jag en konstig känsla. En känsla av att jag inte är ensam längre. Och som en reflex vänder jag mig om. Lampan på toaletten tänds. Bara så där. Mitt framför ögonen på mig. Hela familjen sover. Jag är uppe själv, det är mörkt och jag vill bara springa in till mamma men då måste jag gå förbi toan och det vägrar jag. Jag säger bara såhär: spöken finns. Till 100%. Det är jag säker på. Kanske inte helt hundra på att det precis spöka, det kunde ju ha varit stormen där ute. Men någonting är det...