Hade verkligen världens bästa dag igår.
Jag vill bara göra det igen!
Allt va verkligen perfekt!

Hej mina korvar!

Har en stressig dag framför mig. Ska in i duschen nu och tvätta bort chokladsåsen och grädden som jag har i håret och äppeljuicen som klibbar i ansiktet.
Av nån anledning blev det matkrig i köket, ovanligt.

För er som inte visste och är lite sena så har min klasskompis Ida blivit muslim.

Fan, det har krisat. Det har krisat på riktigt.
Jag kan inte sluta gråta. Tårarna spruttar åt alla olika håll och snart kommer jag fan drunkna.
Jag vet inte om det är för jag har mens och är extra känslig eller om det är för jag har fått min studentmössa eller för jag provade hela min studentoutfit och mamma och pappa gav mig "vår dotter har vuxit upp blickarna".
Men hur som helst så sitter jag och är helt hysterisk nu.

Idag är det 39 dagar kvar till studenten. Jag har prick 39 dagar kvar av mitt "barnliv". Om 39 dagar är mitt liv as I know it over. Då kommer jag vara arbetslös och vuxen.
Att sitta i korridorerna i skolan, snacka skit om tvåorna, skratta åt torra skämt, klaga på läxorna och springa fram och tillbaka från colamaskinen på första våningen, sånt som vi gör varje dag kommer vi snart aldrig mer att göra.

De som jag har klagat över i tre år är påväg att ta slut och nu är allt jag vill ha är dom tre åren tillbaka.
Jag vill inte bli vuxen, jag vill inte ta ansvar.
Jag vill vara mitt omogna jag. Jag vill kunna prata mig till bättre betyg. Jag vill kunna skolka. Jag vill kunna festa på vardagar och komma bakis till skolan. Jag vill umgås med mina vänner varje dag. Jag vill kunna ta livet med en nypa salt och bara köra på. Jag vill kunna vara jag, jag vet inte hur jag kan vara mig själv i en annan värld. Jag vet inte vad som kommer hända med mig i den här andra världen. Kommer jag misslyckas? Kommer jag bli tråkig? Kommer jag må bra?



"And so we talked all night about the rest of our lives
Where we're gonna be when we turn 25
I keep thinking times will never change
Keep on thinking things will always be the same
But when we leave this year we won't be coming back
No more hanging out cause we're on a different track
And if you got something that you need to say
You better say it right now cause you don't have another day
Cause we're moving on and we can't slow down
These memories are playing like a film without sound
And I keep thinking of that night in June
I didn't know much of love
But it came too soon
And there was me and you
And then we got real blue
Stay at home talking on the telephone
And we would get so excitedand we'd get so scared
Laughing at ourselves thinking life's not fair
And this is how it feels

As we go on
We remember
All the times we
Had together
And as our lives change
From whatever
We will still be
Friends Forever

So if we get the big jobs
And we make the big money
When we look back now
Will our jokes still be funny?
Will we still remember everything we learned in school?
Still be trying to break every single rule
Will little brainy Bobby be the stockbroker man?
Can Heather find a job that won't interfere with her tan?
I keep, keep thinking that it's not goodbye
Keep on thinking it's a time to fly
And this is how it feels"

Idag gjorde vår samhällslärare misstaget att ha lektionen i datasalen.
Efter 2 sekunder såg det ut så här få facebook.

Efter skolan åkte Alex, Jenny och jag till mobilia för en fika.
Såklart kom vi in på ämnet studenten och balen.
Kan ni förstå att det bara är tre månader kvar? Tre månader. Det är ingenting. Jag kommer vara helt förstörd på studenten.
Hela den här tiden av ens liv är över. Skolan är slut. Man är vuxen.
Alla människor som man tar för givet att träffa varje dag kommer försvinna. Inte alla, men några kommer man inte träffa igen. Och egentligen spelar det inte så stor roll vilken kontakt man har, dom har ändå varit en del av ens liv i tre år.
Dom man har kommit nära. Dom man alltid bråkar med. Dom som man skapat minne med som kommer hålla livet ut. Dom man har hemligheter med. Interna skämt, allt.
Hur fan ska man bara gå vidare? Några av oss kan knappt vänta till det är över, för andra är det en madröm.
Det gäller att ta vara på den korta tiden som är kvar. Om ett ögonblick är det över.
Det spelar ingen roll hur nära man är, detta är männsikor som man spederat dom senaste tre åren med. Dom kommer alltid finnas där i våra minnen. Bra som dåliga.

Om 100 dagar tar jag studenten.

Ångest. Panik.

Lycka.

Hej mina små sötisar♥

Det blev bara 1 timme skola för mig idag. Onödigt. Och att det bara va ett prov som skulle göras gjorde inte saken bättre. Men nu slipper jag iallfall plugga mer träd och fåglar...Om jag inte fick IG förstås.


Lektions terroisten! tihi

Kan nångon vara så snäll och skjuta mig?
På naturkunskapen håller vi på med artkunskap vilket innebär att vi ska kunna 60 st olika träd, fåglar, blommor osv. Vad har jag för nytta av att kunna olika trädarter bara av att se på deras löv? Snacka om rekord i onödigt kunnande.
Svenskan förstår jag.
Samhälle förstår jag.
Religon förstår jag.
Naturkunskapen kan kyssa mig någonstans. Iallfall artkunskapsdelen. Jag förstår inte meningen. Om ni förstår den så får ni gäran berätta.

Heeeeej mina små bäbisar!

Numera innebär mina tisdagar att jag är i skolan mellan 8:55-11:15. Lite onödigt kanske. Men jag har två lektioner med två väldigt bra lärare. Jag träffa mina lärare i religon idag för första gången och han va verkligen en sån där lärare som gör ämnet roligt. Gud vad skönt! Jag älskar såna lärare som gör ett ämne som är mindre roligt kul. Som undervisar på ett bra sätt. Man påminde mig väldigt mycket om en vuxen-lärar-Lina. Virrig och torr.

Okej, efter läst detta så förstår jag om ni tror att jag är kär i min lärare. haha

Efter skolan blev det en fika med tre av mina klasskompisar. Allt är som vanligt igen. Man måste verkligen passa på att umgås med sin klass nu innan studenten. Man vet aldig hur länge kontakten håller efteråt ju.. Och nu blev jag så där "känslig, ångestladdad inför studenten". Ni kan förvänta er mycket av det dom här månaderna. Och ni kan också förvänta er att jag kommer prata väldigt mycket om min skola/klass.

pussar

Idag var det dags för klassfoto. Jag och dom "riktiga" iklassen körde rocktema!

Efteråt blev det lunch och fika med några från serveringsklassen.

och oj, vad jag har saknat min klass och skola!

Jag älskar faktiskt skolan nu vid slutet. Man gör inget på lektionerna och man spenderar alla raster i parken. Ja, det kan nog vara rätt så skönt att gå i skolan ibland..

På svensklektionen spelade vi upp våra pjäser iallfall. Och Tulles charm slog allt. Han rollfigur hette Edward Cullen men gulligt nog presenterade han sig som Edward Coco. Jag kommer sakna han i trean!

Här får ni iallfall några bilder på Fanny och Adam från lunchen. Fråga mig inte vad dem gör - dem hade väl spring i benen eller något..